Vi har nått del fyra i vår poddserie om värmepumpar. Det är dags att ställa alla frågor vi kan komma på om borrning och borrhål. Hur djupt måste man borra? Hur lång tid tar det? Och hur stor del av kostnaden för en bergvärmepump går egentligen till installationen? Som vanligt är vår moderator Frida Zetterström på plats för att leda samtalet, och hon får hjälp av proffsen Anders Jonsson och Fredrik Colliander.
Lyssna här, eller i din favoritapp för poddar. Du kan också läsa de viktigaste utdragen från samtalet direkt här i bloggen.
Vilka är de vanligaste myterna om bergvärme?
– Något vi får mycket frågor om är ifall värmen i berget kan ta slut. Men eftersom det hela tiden lagras ny solenergi i berggrunden så finns inte den risken, åtminstone inte så länge solen fortsätter att lysa. Om energin i borrhålet tar slut beror det på ett installatören som har dimensionerat anläggningen räknat fel. Tar du ut lagom mycket energi från berget hinner det alltid återladdas med energi från solen.
En annan vanlig fråga är om man kan borra på vintern. Men när man tänker efter är det naturligtvis inget problem. Om vi kan borra i berg så kan vi förstås borra genom frusen mark. Det kan till och med vara en fördel att borra på vintern, eftersom en frusen gräsmatta inte blir lika påverkad av att vi kör maskiner på den.
För vem passar bergvärme?
– Det passar för alla som har en hög energikostnad och som har ett vattenburet värmesystem. Då blir det enkelt att motivera den något högre investeringskostnaden, för du kommer relativt snabbt att spara in den. De flesta av våra kunder söker inte så mycket en värmepump som en funktion. De vill ha underhållsfri och billig värme, och det får de med bergvärme. Många kunder som tidigare haft oljepannor väljer bergvärme för det ger en stor ekonomisk besparing. Andra, till exempel pelletseldare, väljer det för att spara tid. Med en bergvärmepump behöver du inte lägga någon tid på din värmekälla. Den sköter sig själv.
Hur går det till att borra?
– I samband med att vi är ute och besiktigar fastigheten där vi ska genomföra installationen så tittar vi även närmare på hur vi kan komma in med borriggen med minsta möjliga påverkan. Oftast blir det minimal spår vi lämnar efter oss och ibland syns det inte ens att vi varit där. När sedan själva borrningen börjar så använder vi först rör för att gå igenom jordlagren ner till berggrunden. Sedan vill vi borra ner bit i fast berg för att hindra att ytvatten kommer ner i borrhålet. När du borrar en vattenbrunn slutar du när du når vatten, men vid borrning av en energibrunn måste vi ner till ett visst djup, så att vi inte får någon framtida påverkan på grundvattnet.
Hur vet man hur långt det är till berget?
– Det finns geologiska kartor så att vi kan få fram ungefär på vilket djup berget finns. Sedan mitten på 70-talet har vi även skyldighet att redovisa alla energibrunnar till SGU (Sveriges Geologiska Undersökning). Där finns mycket information vi kan hämta så att vi ofta vet på förhand hur det ser ut. Samtidigt kan det skilja ganska mycket mellan olika tomter i samma område.
Hur vet man att man gör en ekonomisk besparing med bergvärme?
– Vi gör alltid en energiräkning på fastigheten i samband med att vi offererar kostnaden. Av erfarenhet vet vi att de här kalkylerna stämmer väldigt bra. Ofta innebär en bergvärmepump en besparing på upp till 80 procent. Att installera bergvärme innebär ofta en ganska hög kostnad, men när besparingen blir så bra så är det ingen tvekan om lönsamheten i det.
Hur lång tid tar det?
– Effektiv tid tar borrningen en till två dagar inklusive slangsättning och ungefär samma tid för installationen av bergvärmepumpen. Inom en vecka efter att installationen påbörjats ska det absolut vara färdigt.
Vad ska man tänka på när man väljer återförsäljare?
– Dels att de har kunskapen som krävs. Då kan man titta på att de är certiferade av SKVP. Och sen att kontrollera att det är en ackrediterad borrfirma som gör själva borrningen, eftersom det arbetet ofta läggs ut på entreprenad.
Vill du veta ungefär vad en bergvärmepump kan spara hemma hos dig?
Gör testet.
