Många värmepumpar är idag utrustade med så kallad inverterstyrning. Men vad är det egentligen, och vilka fördelar respektive eventuella nackdelar finns det?
Inverterstyrning, varvtalsstyrning och frekvensstyrning.
Kärt barn har många namn och inverter kallas ibland för varvtalsstyrning eller frekvensstyrning beroende på tillverkare. Den konkreta innebörden är att värmeeffekten regleras i princip steglöst efter husets behov. Alternativet är den typ av värmepump som går på full effekt och istället startar och stoppar med jämna mellanrum för att hålla värmen på rätt nivå.
Redan under början av 1990-talet tillverkades många luft/luftvärmepumpar med inverterteknik. Idag finns det inverterstyrning även i bergvärme-, luft/vattenvärme- samt frånluftsvärmepumpar.
Tekniken i praktiken.
Rent tekniskt fungerar det så att växelströmmen först omvandlas till likström i en så kallad likriktare. Sedan skapar invertern (även kallat växelriktare) en modifierad sinusvåg med olika frekvenser som i sin tur gör att kompressorn kan styras i olika varvtal.
Fördelar:
- Högre besparing – när värmepumpen kan varva ned från fullt varvtal blir den också effektivare. (Allra störst fördel av just inverter finns för luft/luft-, frånluft- samt luft/vattenvärmepumpar.)
- Jämnare värme – eftersom värmepumpen kan arbeta mer konstant blir värmen i huset också jämnare.
- Låga startströmmar – i samma ögonblick som en vanlig kompressor startar kan det ibland kort blinka till i lamporna i huset, den risken minimeras med inverterstyrning.
Nackdelar:
- Högre pris – invertern med tillhörande styrning kräver mer elektronik och komponenter vilket gör att den typen av värmepump blir dyrare. Även reparationskostnader kan av samma anledning bli högre på sikt.
