-
Ackumulatortank / arbetstank
Ackumulatortankar används i vissa installationer för att skapa en jämnare drift för värmepumpar. De benämns även som arbetstank och bufferttank. Volymen kan variera från ca 40liter till 500liter.
-
Anod
En anod används i varmvattenberedare av rostfritt stål alternativt emalj för att förhindra korrosion. Anoden kan vara av offertyp, då den sakta fräts upp och så småningom måste bytas ut. Alternativt kan anoden vara elektrisk och behöver då inte bytas.
-
Arbetstank
Arbetstanken har ingen yttre mantel och värmevattnet cirkulerar i hela tanken. Arbetstanken används inte för varmvattenproduktion, dess funktion är istället att vara volymförstoring i för små värmesystem. Arbetstanken ansluts då på framledningen i serie med värmepumpen. En alternativ inkoppling är att värmepumpen arbetar fristående med att hålla tanken varm efter en temperaturkompenserad värmekurva. Från tanken leds sedan varmt vatten ut till värmesystemet. Denna lösning är lämplig då separat rumstemperaturreglering är önskvärd. Arbetstanken kallas även bufferttank.
-
Avfrostning
Funktion för att avisa utomhusdelen på en luft/vattenvärmepump. Vid utomhustemperaturer understigande ca +5 ºC blir det isbildning på förångaren (liknar till utseende en kylare på en vanlig bil). När isbildningen blir så stor att den hindrar luftflödet genom förångaren, kommer en automatisk avfrostning att påbörjas. Avfrostning är endast aktuellt för luft/vatten- och frånluftsvärmepumpar.
-
Bergvärme
Bergvärme är en uppvärmningslösning där energi utvinns ur den naturliga värmen i berggrunden via ett borrhål som är 60-250meter djupt. I borrhålet finns en sluten krets i en s.k. kollektorslang där en blandning av vatten & frostskyddsmedel cirkuleras upp till värmepumpen.
-
Brinevätska
Brinevätskan (kollektorvätskan) finns i berg/mark & sjövärmepumpar och består av en blandning av vatten och etanol eller etylenglykol. Etanolen/etylenglykolen utgör cirka en tredjedel av den totala vätskevolymen och förhindrar att brinevätskan fryser.
-
Bufferttank
Se Arbetstank.
-
Cirkulationspump
En cirkpumps syfte är att flytta en fluid, det vill säga en vätska eller en gas. Som ex. så används den bl.a. i en värmepump och flyttar då ett värmemedium i ett slutet kretslopp för att flytta värme från en temperaturnivå till en högre temperaturnivå.
-
Cirkulationspump
Cirkulationspumpar finns i alla typer av vattenburna värmesystem och ser till att värmevatten cirkuleras i element och/eller golvvärmesystem. I berg/mark/sjövärmepupmar sitter en separat pump för cirkulationen i kollektorslingan som hämtar energi ur berg/mark eller sjön.
-
COP (Coefficient Of Performance)
Ett mått på värmepumpens effektivitet, kallas även verkningsgrad. Anger förhållandet mellan avgiven och tillförd energi. COP 4,0 innebär att värmepumpen ger 4 gånger mer värmeenergi än vad den förbrukar i el.
-
Dykrör
Dykrör sitter i arbetstankar, ackumulatortankar och varmvattenberedare, för att leda inkommande vatten till botten av tanken. I arbetstanken kan det istället vara det utgående vattnet som hämtas från botten av tanken. Dykrör kan även användas för att placera temperaturgivare i tanken.
-
Effektbehov
Anger den effekt mätt i kilowatt(kW) som behövs för att värma hus och varmvatten. Toppeffekten beskriver den effekt som behövs som under den allra kallaste tiden på året. Som exempel krävs som mest ca 7kW för ett 80-tals hus med 150m².
-
Effektvakt
Effektvakten finns som tillbehör till de flesta värmepumpar. Den har till uppgift att tillfälligt koppla ur eltillskottet när andra effektkrävande apparater, såsom spis eller torktumlare används, så att huvudsäkringen inte löser ut.
-
Element / radiator
Elementen avger värme till huset och är i Sverige det vanligaste värmesystemet tillsammans med det på senare år mera vanliga golvvärmesystemet. I hus byggda på 70-talet installerades ofta element av typen direktel, alltså utan panna & vattenburet värmesystem. Radiatorerna sitter noga utplacerade i fastigheten för att ge bästa värme. I de flesta fall har varje element en termostat som reglerar värmen.
-
Elkassett
Elkassetten är en extern energikälla som kopplas in för att ge extra effekt vid kall väderlek och vid större varmvattenuttag och varmvattenspets. Elkassetten monteras i serie med värmepumpen, direkt på framledningen och behöver därför ingen shunt.
-
Elkassett / elpatron
Elkassetten sitter i berg/mark & luft/vattenvärmepumpar som stöttning till värmepumpen vid kallare väderlek. I en normal dimensionering blir användningen av elkassetten över ett helår mycket liten och dess elförbrukning ingår i den totala driftkalkylen.
-
Energibehov
Det antal kilowattimmar (kWh) som går åt för att förse ditt hus med värme och varmvatten under ett år. Till detta tillkommer hushållsel, det vill säga glödlampor, spis, ugn, tvättmaskin, diskmaskin, dator, TV, bastu med mera.
-
Expansionskärl
Ett expansionskärl är nödvändigt i kollektor- och värmesystem eftersom vätska som värms upp expanderar och kräver en större volym. När vätskan sedan kyls av minskar volymen igen. Denna volymförändring tar expansionskärlet hand om. Volymen på kärlet varierar beroende på typ av värmesystem men är i normalfallet för en vill på mellan 8-20 liter.
-
Expansionsventil
Expansionsventilen sitter i köldmediekretsen och reglerar flödet på köldmediet.
-
Fan Coil
Samma som fläktelement. Fläktelementet har, som framgår av namnet, en fläkt som sprider värmen över en större yta jämfört med en radiator. Fläktelementet används även för kyldrift när naturkyla installeras. När direktel kompletteras med värmepump och ett mindre vattenburet system, används gärna ett fläktelement då det ger en relativt enkel installation.
-
Fjärrstyrning
Fjärrstyrning för värmepumpar innebär att du kan styra värmepumpens funktioner och få driftinformation direkt i din smartphone eller surfplatta.
-
Fläktelement
Fläktelementet har, som framgår av namnet, en fläkt som sprider värmen över en större yta jämfört med en radiator. Fläktelementet används även för kyldrift när naturkyla installeras. När direktel kompletteras med värmepump och ett mindre vattenburet system, används ibland fläktelement då det ger en relativt enkel installation.
-
Framledning
Framledningen är det rör som går från värmepumpen och transporterar det uppvärmda värmevattnet ut till värmesystemet. Kallades tidigare stigare men en mer modern benämning är tillopp.
-
Frånluftsvärme
Frånluftsvärme är en värmelösning som innebär att värmepumpen utnyttjar värmen i ventilationsluften. Värmen fångas upp och återanvänds innan luften ventileras ut. Kräver inga ingrepp i marken på din tomt.
-
Fyrvägsventil
Fyrvägsventilen sitter i luft/vattenvärmepumpar och dess uppgift är att vända riktningen på köldmediekretsen. Riktningsändringen är nödvändig vid avfrostning och innebär att den heta gasen från kompressorn leds in i förångaren och smälter isen. Tekniken kallas för hetgasavfrostning.
-
Förångare
I förångaren överförs energin från kollektorn (vätska/vatten) eller luften (luft/vatten, frånluft) till köldmediet. Köldmediet är vid inloppet i förångaren i vätskeform och ca -10 ºC. Energiöverföringen och det låga trycket i förångaren får köldmediet att koka och övergå till gasform vid utloppet från förångaren.
-
Givare
Givarna är sensorer som mäter temperaturer på olika ställen i och utanför värmepumpen. Givarna skickar kontinuerligt signaler till reglercentralen för att till exempel övervaka värmeproduktionen så att lagom varmt vatten skickas ut i elementen.
-
Högtryckspressostat
Se pressostat.
-
Inverter
En inverter används för att kunna varvtalsstyra kompressorn.
-
Jordfelsbrytare
Jordfelsbrytare är ett komplement till säkringarna i en el-central. Även om människokroppen är en ganska dålig elektrisk ledare så räcker strax över 50V (Volt) för att orsaka skada. Tiden som strömgenomgången pågår samt vilken väg strömmen tar genom kroppen påverkar eventuella skador. Jordfelsbrytare (<30mA) förhindrar i de flesta fall långvarig ström genom kroppen. Jordfelsbrytare för personskydd ska lösas ut inom 30ms vid 30mA (milliAmpere). Vid brandskydd 300mA.
-
Jordvärme
Jordvärme är en värmelösning som utnyttjar värmen från jordlagret ovanför berggrunden. Samma typ av värmepump används, men istället för att borra ned till berggrunden läggs en kollektorslang i markens övre skikt.
-
Kalla sidan
Kalla sidan är benämningen på den del av systemet som hämtar upp energi från kollektorn (vätska/vatten) eller luften (luft/vatten, frånluft) och avger den till köldmediet.
-
Kaskadkoppling
Kaskadkoppling innebär att två eller flera värmepumpar är sammankopplade i ett system och styrs från en gemensam reglercentral. Kaskadkoppling används vanligen i fastighetssystem.
-
Kollektor
Kollektorn är den slang som läggs i borrhålet eller marken och hämtar upp energi från berget eller marken. I kollektorn cirkulerar köldbärarvätskan som via förångaren överför energin till värmepumpen. Längden på kollektorslangen anpassas till värmepumpens effekt.
-
Kompressor
Kompressorn höjer trycket på köldmediet. Köldmediet, som är i gasform, leds från förångaren till kompressorn. I kompressorn höjs också temperaturen på gasen från ca 0 ºC till ca +100 ºC. Den varma gasen trycks in i kondensorn som sedan avger värmen till värmesystem eller varmvatten.
-
Kondensor
Kondensorn är värmepumpens värmeavgivande del. Där överförs energin från köldmediet till husets värme- och varmvattensystem. Energiöverföringen kyler ner köldmediet och det övergår till vätskeform (kondenserar). Trycket i köldmediet är fortfarande högt när det leds vidare till expansionsventilen.
-
Köldbärarpump
Köldbärarpumpen är benämningen på den cirkulationspump som sitter på ”kalla sidan” och ser till att köldbärarvätskan cirkulerar genom kollektorslingan och värmepumpens förångare.
-
Köldbärarvätska
Köldbärarvätska, även kallat brinevätska, är en blandning av vatten och frostskyddsvätska. Vätskan cirkulerar i kollektorslingan och hämtar upp lagrad solvärme från marken. Med hjälp av köldbärarpumpen leds vätskan in i värmepumpens förångare.
-
Köldmediekrets
Rörsystemet i värmepumpen där köldmediet cirkulerar. Omfattar förångare, kondensor kompressor och expansionsventil. Kallas ibland även kylkrets eller kompressorkrets.
-
Köldmedium
Värmepumpen består av fyra huvuddelar: förångare, kondensor, expansionsventil och kompressor. Dessa fyra huvuddelar är förbundna i ett slutet rörsystem. I systemet cirkulerar ett köldmedium, som i vissa delar av kretsen är i vätskeform och i andra delar i gasform. Det är köldmediet som överför energi i värmepumpen och det är köldmediets förmåga att ta upp och avge energi i övergångsfaserna mellan gas och vätska som är värmepumpens hemlighet.
-
Luft/luftvärme
En värmelösning som utvinner sin energi från utomhusluften och avger direkt till inomhusluften via en fläkt. Används oftast i hus med el-element, även kallat direktel.
-
Luft/vattenvärme
En värmelösning som hämtar energin ur utomhusluften för att skapa värme och tappvarmvatten. Fungerar även då det är minusgrader ute. Kräver inga ingrepp i marken på din tomt.
-
Mjukstart
Används ibland i värmepumpar för att reducera den strömspik som skapas då kompressorn startar.
-
Motionskörning
Motionskörning används främst till cirkulationspumpar, som under sommartid inte är i drift. Motionskörning innebär att reglercentralen under ett bestämt intervall startar cirkulationspumpen och låter den gå en kort stund. Syftet med detta är att skovelhjulet i cirkulationspumpen inte ska fastna vid långvarigt stillestånd.
-
Naturkyla
Naturkyla innebär att den relativt låga temperaturen på köldbärarvätskan från borrhålet utnyttjas för att kyla inomhusluften. En extra cirkulationspump behövs samt i vissa fall en shunt som växlar mellan kyl- och värmedrift. Kylan distribueras via ett eller flera fläktelement. Naturkyla kallas också för passiv kyla, eftersom kompressorn inte är aktiv under driften.
-
Partikelfilter / smutsfilter
Det är partikelfiltret som ser till att inga partiklar eller smuts kommer in i värmepumpen. Med tiden kan det bli igensatt med smuts och måste rengöras. Partikelfiltret finns på ”varma sidan” och kallas även smutsfilter.
-
Passiv kyla
Se Naturkyla.
-
Pressostat
För att skydda värmepumpen finns det tryckvakter (pressostater) på köldmediekretsens hög- och lågtryckssida.
-
Radiator
Radiator är synonymt med ordet element och utgör tillsammans med tillopps- och returrör värmesystemet. Radiatorerna sitter noga utplacerade i fastigheten för att ge bästa värme.
-
Returtemperatur
Returtemperatur är benämningen på den temperatur som värmevattnet har när det återvänder från radiatorer och golvslingor.
-
Rumsgivare
En rumsgivare är en sensor som monteras centralt inne i huset. Den ansluts till värmepumpen och ger signaler till reglercentralen om temperaturen inne i huset. Signalerna påverkar reglercentralen, som justerar värmekurvan i enlighet med avvikelsen mellan önskad och uppmätt rumstemperatur.
-
Rumsgivarpåverkan
Rumsgivarpåverkan är en faktor som bestämmer hur mycket rumsgivaren tillåts påverka värmekurvan. En faktor på 0, ger att rumsgivaren inte påverkar värmekurvan alls. Faktor 1 ger att 1 grads avvikelse av rumstemperaturen, medför 1 grads påverkan på värmekurvan. Faktor 5 innebär att 1 grads avvikelse av rumstemperaturen, ger 5 graders påverkan av värmekurvan.
-
Semesterfunktion
Semesterfunktion innebär att en frånvaroperiod kan ställas in på din värmepump. Under frånvaroperioden sänker reglercentralen automatiskt värmekurvan cirka 10 °C för att spara energi. Vid slutet av perioden återgår reglercentralen till normaldrift.
-
Shunt
Shunten är en ventil som steglöst blandar kallt och varmt vatten till rätt temperatur. Det kan också sitta en separata shunt för endast en värmekrets. Exempelvis måste en shunt anslutas för att reglera ned golvvärmesystemets temperatur om värmesystemet innehåller både radiatorer och golvvärmeslingor. Reglercentralen justerar shunten med ledning av framledningstemperaturen.
-
Sjövärme
Sjövärme fungerar enligt samma princip som bergvärme och jordvärme men används idag ytterst sällan. Skillnaden är att kollektorslangen varken borras ned i berggrunden eller läggs i det övre jordlagret. Istället placeras kollektorslangen på sjöbotten och utnyttjar värmen från vattnet.
-
Smutsfilter
Se Partikelfilter.
-
Tillskott
Om värmepumpen inte klarar av att värma upp huset själv, till exempel om utomhustemperaturen sjunker mycket, ser reglercentralen till att ett tillskott kopplas in. Värmepumpen och tillskottet arbetar tillsammans för att ge rätt temperatur i huset. Exempel på tillskott är en el-kassett eller en extern el- eller oljepanna.
-
Utegivare
En utegivare är en sensor som monteras på husets yttervägg. Sensorn skickar signaler till reglercentralen i värmepumpen. Signalerna talar om vilken temperatur det är ute så att reglercentralen kan anpassa värmen i huset beroende på utetemperaturen och med ledning av den inställda värmekurvan. Om det blir kallare utomhus, höjs framledningstemperaturen och radiatorerna inne i huset avger mer värme.
-
Varma sidan
Varma sidan är en gemensam benämning för alla de komponenter, ventiler, rör, ledningar m.m. som är delaktiga i transporten av varmvatten och värmevatten till radiatorer och golvslingor. I värmepumpen är det kondensorn som är den värmeavgivande delen. Där överförs värmen till husets värme- och varmvattensystem.
-
Varmvattenberedare
En varmvattenberedare kan vara en inbyggd alternativt fristående tank som värms av värmepumpen. Vid behov av större volym varmvatten till t.ex bubbelbad kompletteras ofta med en extra varmvattenberedare.
-
Varmvattenspets
Varmvattenspets innebär att vattentemperaturen i beredaren höjs till en inställd maxtemperatur, som är högre än den normala varmvattentemperaturen. Detta görs med förinställda tidsintervaller, exempelvis en gång i veckan. Varmvattenspetsen är en termisk desinfektion för att förhindra bakterietillväxt.
-
VVC - Varmvattencirkulation
Varmvattencirkulation är ett sätt att reducera tiden som det tar att få varmt vatten till ett tappställe. Detta görs genom att man installerar en cirkulationsledning för varmvattnet, så kallat VVC. I villor är VVC ovanligt.
-
Värmebärarpump
Värmebärarpumpen är benämningen på den cirkulationspump som sitter på ”varma sidan” och ser till att värmevatten cirkulerar genom värmepumpen och varmvattenberedaren.
-
Värmekurva
Värmekurvan bestämmer förhållandet mellan utomhustemperatur och framledningstemperatur. Justering av värmekurvan påverkar inomhustemperaturen. Är det för varmt i huset sänks kurvlutningen. Om det är för kallt, höjs kurvlutningen. Lutningen justeras genom att höja eller sänka den högra ändpunkten. Kurvan kan också knäckas, vilket innebär att den justeras vid en bestämd temperatur. Kurvan kan också parallellförskjutas, vilket innebär att lutningen inte ändras utan både vänstra och högra ändpunkten justeras lika mycket.
-
Värmesystemet
Värmesystemet består av de rör, ventiler och cirkulationspumpar, radiatorer och golvvärmeslingor som distribuerar värmen ut till husets olika rum.
-
Värmevatten
Värmevatten är vattnet som cirkulerar i radiatorer, golvvärmeslingor och det övriga värmesystemet.
-
Växelventil
Växelventilen har två lägen och växlar mellan uppvärmning av värmevatten och varmvatten. Växlingen styrs av reglercentralen.
-
Årsverkningsgrad (SCOP)
Ett mått på värmepumpens effektivitet sett på ett helt år. (Säsongsverkningsgrad) Anger förhållandet mellan avgiven och tillförd energi. SCOP 4,0 innebär att värmepumpen ger 4 gånger mer värmeenergi än vad den förbrukar i el på ett år.
-
Överströmsrelä
Se Motorskydd.
